Ortenslexikon

Abiat

[ abbi-jahtt ]

{subjektiv}

(Förkortas ofta med abi eller äbi)

Kokain.

– Villu ha äbi?
– Nä, de lungt bram

– Vet du nån som har abiat?
– Aa, vet en shuno som har dunder

Abow

[ ah-bow ]

{interjektion}

Herregud eller wow. Används ofta vid förvåning eller överraskning.

– Jag fick 10 lax för min dator
– Abow, va skaru göra med pengarna?

– En bärs på det här stället kostar 85 spänn
– Abow, vi jipp nån annan stans rå...

Adjaib

[ ah-djajb ]

{adjektiv}

När något är najs.

– Ouff den här maten ser ajaib ut
– Skoja inte

– Såg du guzzen som gick förbi eller?
– Aa mannen, hon va ajaib

Aina

[ ajnah ]

{subketiv}

Polis.

– Vi borde tagga, aina kommer säkert snart
– Låt oss

Ajde

[ aj-de ]

{interjektion}

Accepterande, skynda eller kom igen, beroende på tonval och sammanhang

– Det börjar bli sent, jag tror jag ska röra mig hem
– Ajde min bror, vi ses

– Jag ska ba käka, sen kommer jag ut
– Ajde, skynda lite bram

Amjuk

[ amm-juck ]

{subjektiv}

(Förkortas ofta med am)

Kvinnligt könsorgon. Används inte som skällsord.

– Jag har fett ont i min amjuk
– Du borde gå och kolla upp det

– Vad heter det när man blöder ur amen?
– Mens, din delli

Ammo

[ amm-mo ]

{pronomen}

Farbror på arabiska. Används som ett respektingivande tilltal när någon yngre pratar med en äldre person med utländsk bakgrund.

– Tjena ammo, allt bra?
– Det är bara bra, hur är det själv?

– Fortsätt jobba hårt i skolan, så du får bra betyg
– Okej ammo, jag ska

Anne

[ an-ne ]

{substantiv}

Ovanligt ord för mamma.

– Fuck din anne bre
– Va saru?!

– Du ljuger mannen
– Jag svär på min anne

Araba

[ arrabah ]

{subjektiv}

(Förkortas ofta med arre)

Bil på Turkiska.

– Jag e klar för att dra ut nu
– Ajde jag kommer och hämtar dig med arren

– Ey, ingen mat i araban!
– Sorry bro, jag visste inte

Axx

[ ahx ]

{verb}

(Sägs ibland som axxish)

Att bege sig från en plats, ofta i snabbt tempo.

– Klockan e fan halv tre
– Aa jag vet, benim tänkte ax

– Det va på håret att den där shunon hann med tuben
– Aa såg du hur snabbt han axxa?

Ba'ad

[ b-ah-add ]

{adjektiv}

Används i slutet av mening för att förstärka det som sagts.

– Jag e tjock hungrig, låt oss damma
– Aa, damma oss baad

Baba

[ bahbbah ]

{substantiv}

Pappa på arabiska.

– Kommer du ut eller?
– Kanske, ska fråga min baba först bara

– Sover du hos din morsa?
– Nä, jag e hos min baba

Bajta

[ bajj-ttah ]

{verb}

Att härma något/någon.

– Hörde du Desiigners nya?
– Lyssnar inte på honom, han e största Future bajten

– Har du ritat den här teckningen själv?
– Nästan, jag bajta lite från en på Instagram

Bakk

[ back ]

{verb}

Att kolla på något.

– Den där bruden där borta bakk mig
– Ereså, gå fram och snacka med henne då

– Jag bakk höger så bakk du vänster, ok?
– Aa bror, inga problem

Banger

[ bänger ]

{substantiv}

En hitlåt.

– Hörde du Mwuanas nya låt?
– Aa den va banger

Batti

[ batt-y ]

{adjektiv}

Mes eller homosexuell. Används ofta på ett nedvärderande sätt.

– Hängeru nåt med Ali fortfarande?
– Nä mannen, han e största battin

– Fan röru mig för, din batti
– Softa mannen

Benim

[ benn-imm ]

{pronomen}

Jag/min/mitt. Används för att prata om sig själv i tredjeperson.

– Bror äru hungrig?
– Benim e tjock hungrig

– Vems iphone är det här?
– De e benims

Bazz

[ bazz ]

{verb}

Att ha sex.

– Hur känner du Angelica?
– Jag o hon brukade bazz för längesen

Blasta

[ blä-sta ]

{verb}

Att avfyra ett vapen.

– Hörde du att Isac blev blastad?
– Aa, det e fett synd

– Det e hetsigt på gatan nuförtiden
– Aa, folk blastar varann höger vänster

Borsta

[ bårsta ]

{verb}

(Förkorta ofta med borra eller borre)

Att snorta något, oftast kokain eller amfetamin.

– Du ser fett maxxad ut
– Aa jag borsta lite nyss

– Du va borta länge på toa
– Var tvungen att ta en borre bro

Bram

[ bramm ]

{substantiv}

(Byts ibland ut till brakam)

En broder, en bra vänn.

– Va händer bram?
– Inte mycket ba chillar

– Grattis på födelsedagen
– Tack brakam

Brate

[ brra-teh ]

{substantiv}

Broder på serbiska.

– Ey kako si brate?
– Det e ba bra bror

– Låt oss tagga härifrån
– Ajde brate

Bre

[ bräh ]

{substantiv}

Används som variant till 'mannen'. Är en förtkortning på ordet 'brate', vilket betyder bror på serbiska.

– Dina skor e fan tjock fula
– Ey fan sägeru bre?!

– Villu dra eller?
– Aa bre

Brösta

[ brösta ]

{verb}

Att bita ihop och ta emot något som är dåligt eller gör ont.

– Inträdet kostar 200 kr såru vet
– Jag men det går att brösta

– Äre inte jobbigt att ni gjort slut?
– Jo, men det är bara brösta

Bulle

[ bulle ]

{substantiv}

Taxi.

– Tuben har fan slutat åka
– De lungt, vi tar en bulle dit

– Hur ska vi ta oss till festen då?
– Vi tar en bulle fram o tillbaks

Bush

[ busch ]

{adjektiv}

Den lägsta kvalitén av marijuana. Används numera för att beskriva att något är dåligt eller av låg kvalitét.

– Såg du den nya säsongen av Narcos?
– Aa den va bush asså

Chagga

[ cha-ggah ]

{substantiv}

En promiskuös person. Används ofta som den amerikanska versionen av "hoe". Är inte bundet till kön.

– Bror vart e chaggasen?
– Jag venne, vi får hämta några

– Jag trött på alla dessa chaggas som skriver till mig
– Det e inte lätt, stay loyal bror

Chalas

[ chh-allas ]

{verb}

Uppmaning till att sluta göra någonting.

– Nu ringer han mig igen
– Låt han, chalas va e grejen?

– Chalas, kan du sluta? Det är inte kul
– Okej, sorry jag ska

Chelsea

[ chel-sea ]

{substantiv}

Polis. Fotbollslagets blåa uniform associeras till polisen då svensk polis också har blå uniform.

– Chelsea e påväg, vi taggar
– Jalla bram

Chicano

[ chi-canno ]

{verb}

(Förkortning på frasen 'chicano u-turn')

Att göra en chicano är att göra en snabb vändning till ett annat håll än var man planerat att gå. Frasen kommer ifrån kultfilmen "Blood In, Blood Out". I en scen i filmen blir huvudpersonerna jagade av polisen som de sedan skakar av med en 'Chicano U-turn'.

– Jag såg ditt ex nyss
– Aa samma, la en chicano så fort jag såg henne

– Fan vi har gått helt fel, hotellet e åt andra hållet
– Shit, vi lägger en chicano då

Chumwaij

[ chumm-why ]

{adjektiv}

Västafrikanskt uttryck som betyder att någonting är riktigt dunder.

– Jag fick löneförhöjning idag
– Chumwaij bro

– Idag kommer va najs, vädret e chumwaij
– Aa, ja hämtar grillen

Chöz

[ ch-özz ]

{verb}

Att ha samlag.

– Chöz du ditt ex igår?
– Nah, ja håller mig borta från henne

Civvish

[ civv-ish ]

{substantiv}

(Variant på civvare och civilare)

Civilpolis.

– Ska vi kicka en här?
– Vi går lite längre bort, ja tror den där shuno e civvish

– Mannen vad haru på dig? Du ser ut som en civvare
– Vadå, jag visste inte att vi skulle på fest

Cutt

[ cuutt ]

{adjektiv}

(Sägs ofta som cuttmutt)

När någonting är riktigt dåligt.

– Gillade du Tarantinos nya?
– Nä mannen, den va cuttmutt

– Fan ja tappa min plånbok nyss
– Eyy va cutt

Dachri

[ dacch-rih ]

{substantiv}

Kuk på arabiska. Används ofta som skällsord.

– Hörru dachri kan ja få tillbaks mina hörlurar?
– Softa, ja ska ba lyssna klart på låten

– Sug min dachri
– Bete dig

Damma

[ damm-ah ]

{verb}

(Sägs ofta som dammish)

Att äta.

– Ska vi dammish?
– Aa ja e tjock hungrig

– Kommeru ut snart?
– Yes, ja ska ba damma nåt lite snabbt

Delli

[ dell-i ]

{adjektiv}

En dum individ. Används för att beskriva en persons mentala förmåga.

– Du vet att 2pac fortfarande lever
– Mannen du e fan delli

– Den där snubben e fett delli asså
– Aa, han e helt tappad

Djur

[ jur ]

{adjektiv}

När någon är väldigt bra på något, ofta fysiskt.

– Ja sprang precis 4 km på 15 min
– Djur mannen

– McGregor vann den där matchen på 13 sec
– Han e ett djur, riktigt sjuk e han

Djurig

[ jurig ]

{adjektiv}

Att bli sexuellt upphetsad.

– Vart e alla chaggasen då?
– Bror kan du sluta va så djurig

– Jag blir djurig av att bara se honom
– Aa han e sjukt kattig

Dos

[ dos ]

{substantiv}

Amfetamin.

– Villu ha lite dos kompis?
– Nä, det e bra tack

– Den där killen där borta e helt dosad
– Aa, ja ser det

Dosz

[ dåszz ]

{verb}

Prutt eller att prutta.

– Shit va det luktar dosz här
– Sorry, det va ja

– Varför går du iväg för?
– Softa, ja måste dosza

Dunder

[ dun-der ]

{adjektiv}

När något är riktigt bra. Kan användas på ett instämmande vis av någons uttalande.

– Den här salladen va dunder
– Håller med

– Vi går till systemet innan det stänger då
– Dunder

Döbb en

[ dööhbb en ]

{verb}

Att röka en cigarett med cannabis.

– De e fan riktigt bra väder, ska vi döbb en?
– Ajde, låt oss

– Vart eru nånstans?
– Ja e påväg, ska ba döbb en snabbt

Efterkaka

[ eft-er ka-ka ]

{substantiv}

Efterfest.

– Ofta krogen stänger så tidigt
– Vi kör en efterkaka hos mig då

– Blir det nån efterkaka eller?
– Yes, beställer en uber nu

Esh

[ äsch ]

{substantiv}

Drogen ecstasy. Vid intag av ecstasy får man stora pupiler, därför används ordet ibland som ett adjektiv.

– Den där shunon ser helt eshad ut
– Han kommer spikat bli utslängd

– Ursäkta, det e inte så att du vill köpa en esh?
– Nej tack, det e bra

Eva

[ e-va ]

{substantiv}

Drogen ecstasy.

– Det är rave ikväll
– Vet, tänkte ta med mig en eva dit

Faye

[ fajjäh ]

{substantiv}

Pappa. En slags förkortning av ordet farsa.

– Min faye fyller år snart
– Ereså, hälsa han grattis från mig

– Ska du köpa nåt till din faye på farsdag?
– Såklart, ska inte du?

Flax

[ flaxx ]

{substantiv}

Att ha tur, ofta i flera händelser i rad.

– Jag fick två konsertbiljetter gratis till Ice Cube
– Shit va flax

– Det va tur att vi kände vakten i dörren
– Aa, vi hade flax där

Flex

[ flecks ]

{substantiv}

Kokain. Kommer ursprungligen från en speciell kokainsort som var extra potent som ibland till syns glänsde och hade en fjällig textur.

– Ja kommer snart, ja ska ba hämta lite flex
– Ajde, bästa

– Den här shunons flex e av bra kvalle
– Instämmer

Flexxa

[ flexx-ah ]

{verb}

Att visa upp någonting, ofta ägodelar, på ett skrytsamt sätt.

– Sluta flexa, du behöver inte betala läsk med en bunt rödingar
– Sanningen, sorry

Flos

[ flous ]

{substantiv}

Pengar.

– Haru nå flos eller ska jag betala för bion?
– Gärna du, om du kan

– Följer du med ut ikväll?
– Nä sorry, ja har dåligt med flos

Flödder

[ flödd-er ]

{substantiv}

Drogen bensodiazepiner, även kallat benso.

– Fan va du sluddrar kompis
– Käkat flödder hela dan, så inte så konstigt

– Den där snubben va skum asså
– Ja, tror han var flöddrad eller nåt

Färsk

[ fäsch-k ]

{substantiv}

(Kan även sägas som färsking)

Någon som är nybörjare, saknar kunskap om någonting eller är mesig. Används huvudsakligen som ett skällsord.

– Han leker tung, men han e största färskingen
– Mmm, ja vet

– Ja pallar inte träna idag
– Sluta va färsk, vi kör bara

G

[ gee ]

{substantiv}

Att någon är gangster. Används ibland som en komplimang, med glimten i ögat, till att något, ofta ett beteende, är tufft.

– Du känner Alex va?
– Aa, de e han som e G va?

– Jag satt läraren på plats igår
– Fan va G, bra gjort

Gagga

[ gagg-a ]

{verb}

Att prata. Behöver inte vara en konversation.

– Jag tyckte inte Titanic var bra alls
– Vad gaggaru om? Den e fett bra

– Kom vi går och gaggar här borta
– Yes, låt oss

Gam

[ ga-m ]

{substantiv}

En person som snyltar från andra. Kan böjas till ett verb.

– Jag har svårt för Samir
– Ja med, han e lite för gamig av sig

– Kan du sluta gama all min pommes?
– Oj, sorry bror

Gash

[ gäsch ]

{substantiv}

Cigarett.

– Kom följ med ut på en gash
– Yes, låt oss

– Kan ja snylta en gash?
– Inga problem, varsågod

Gat

[ gäht ]

{substantiv}

Handeldvapen.

– Ja har en gat till salu om du vill ha
– Det är lugnt, ja håller inte på med sånt

– Ja blev robbad igår, det kom två grabbar med gats
– Shit va knas

Genda

[ gänd-ah ]

{verb}

(Byts ofta ut mot gendish)

Förtära alkohol.

– Skaru genda ikväll?
– Nä, jag ska upp och jobba tidigt imorn

– Shit, ja va för gendad igår
– Aa det är aldrig kul när man gendish för mycket

Gitta

[ gitt-ah ]

{verb}

Att gå ifrån eller lämna en plats.

– Klockan är mycket, ja tänkte gitta
– Ajt, må bäst broder

– Vi borde gitta nu om vi ska hinna med tuben
– Yes, ja klär på mig nu då

Gitti

[ gitt-i ]

{adjektiv}

Att vara väldigt drogpåverkad.

– Asså du går helt fel håll
– Mannen ja e för gitti, du får visa vägen

– De e inte ens kul när man e för gitti
– Håller med

Go:are

[ goe-ah-reh ]

{adjektiv}

En person som ger klartecken till en annan person att utföra en våldshandling på någon.

– Tare lungt så dom inte go:ar dig
– Så allvarligt äre inte

Gröning

[ grön-ing ]

{substantiv}

Marijuana. Ordet härstammar från växtens gröna färg.

– Ja har en gröning på mig ifall vi blir sugna sen
– Dunder brakam

Gubbe

[ gubb-e ]

{substantiv}

Ett gram kokain eller amfetamin.

– Ja klippte tre gubbar av Mehmet
– Bra där

– Villu dela på en gubbe la'la?
– Nä, det e bra tack

Gunga

[ gung-ah ]

{substantiv}

En liten våg som används i syfte till att väga droger.

– Jag gungar grejerna på plats så du ser att ja inte hustlar dig
– Aa låter dunder

– Ja har ögonmåttat fel för mycket på senaste
– Brorsan de dax att du fixar en gunga

Guzz

[ guhhz ]

{substantiv}

Tjej.

– Kommer din guzz snart?
– Aa hon e påväg

– Är det bara grabbar i din klass?
– Nä, det finns en del guzzar också

Gähda

[ gäeh-dda ]

{substantiv}

Fest eller sammankomst. Används ibland för att betona att nånting är lit.

– Ska du ut o gähda ikväll bror?
– Spikat

– Najs klubb ju
– De gäähda mannen

Gähh

[ gäehh ]

{substantiv}

Att utsätta eller bli utsatt för fysisk skada av någon.

– Hur gick boxningsmatchen?
– Rodriguez fick gähh asså

– Den där Nils snackar för mycket skit om andra
– Aa, han förtjänar gähh

Gätch

[ gähh-tch ]

{verb}

Att gå ifrån eller lämna en plats.

– Det börjar bli tråkgit, jalla vi gätch
– Låt oss bror

– Hann du träffa Alexandra igår?
– Nä, jag gätch innan hon kom

Gäri

[ gä-rih ]

{substantiv}

Tjej.

– Har du någon gäri nuförtiden?
– Nä, jag e fortfarande singel

– Det behövs mer gäris här på jobbbet
– Ja håller med

Gött

[ göhtt ]

{substantiv}

(Byts ofta ut till görre)

En persons rumpa.

– Ja har fett ont i götten, tror ja har suttit ner för länge
– Du får röra på dig mer broski

– Vad är knäböj ens bra för?
– Du blir starkare i görren och benen

Habbar

[ habb-ar ]

{substantiv}

Samlingsnamn för droger klassade som bensodiazepiner, även kallat benso.

– Hur ska du våga göra det?
– Knaprar i mig lite habbar så äre lungt

– Han där borta måste va habbad eller nåt
– Aa han sluddrar alldeles för mycket

Haffla

[ haff-lah ]

{substantiv}

Fest, kan även böjas till ett verb.

– Vi ska på haffla idag
– Najs, fråga om jag får komma

– Ikväll ska vi haffla
– Givetvis broder

Halvish

[ halv-ish ]

{substantiv}

2.5 gram hasch/marijuana.

– Vet du nån som kan lösa mig en halvish?
– Aa, ja vet en snubbe

– Tyvärr ja slänger bara hela, inga halvishar
– Okej, tack endå

Hanosh

[ han-oush ]

{substantiv}

Polis.

– Hörde du att han är hanosh?
– Svär, skulle aldrig ana

– Hanosh e påväg, bäst att vi ax
– Ajde

Harakat

[ harrah-katt ]

{substantiv}

Att skapa action, momentum eller trubbel.

– Bror din frisör gjorde harakat med ditt huvud
– Ja mannen, största luffaren

– Bjud inte hit Joel, det kommer bli harakat
– Nä ja hade inte tänkte det

Hinka

[ hink-a ]

{verb}

(Byts ofta ut med hinkish eller hinkish lallish)

Att konsumera alkohol.

– Har du slutat hinka?
– Yes, ja har inte hinkat på ett år nu

– Händer ikväll då?
– Nä bara hinkish lallish

Horhus

[ hor-hus ]

{substantiv}

Kaos eller trubbel.

– Adam fick damp och gjorde värsta horhuset i skolan igår
– Vadå, varför?

– Ja längtar tills vi åker till Amsterdam
– Det kommer bli horhus mannen

Hunching

[ hunch-ing ]

{substantiv}

Hundra kronor.

– Vad kostade din tröja?
– Typ en hunching eller nåt

– Flygbiljetter börjar bli ohälsosamt billiga
– Det e sjukt, ibland kostare bara nån hunching

Häst

[ hä-st]

{adjektiv}

Komplimang till en persons fysiska egenskap eller beteende. Används inte för att beskriva saker, man kan inte säga "den här telefonen är häst".

– Benim slog rekord igår och marklyfte 180kg
– Eyy va händer hästen?

– Shuno gjorde tre mål första halvlek
– Han e hästarnas häst den shunon

Import

[ imm-portt ]

{adjektiv}

Ett ord som används för att skämta om nyanlända invandrare som beter sig på ett stereotypt vis.

– Bror vad har din baba på sig för kläder?
– Bror ja vet, han ser ut som största importen

– Varför är det alltid massa importer som tuggar här?
– Bror ja har ingen aning

Inshallah

[ in-shall-ah ]

{verb}

Arabisk fras som betyder "om gud vill". Används när man hoppas på att något ska hända.

– Jag hoppas Henke gör mål i den här halvleken
– Inshallah bror

– Hoppas du får den där lägenhet
– Inshallah jag får den

Jack

[ djähck ]

{pronomen}

Ingenting

– Har du gjort matteläxan?
– Jag har gjort jack

– Fanns det platser där längre in?
– Det fanns jack

Jalla

[ jall-ah ]

{verb}

Skynda på Arabiska.

– Jalla, vi kommer missa bussen
– Jag kommer

– Jalla mannen du e fett seg
– Jävla klagande

Janta

[ djan-tah ]

{substantiv}

Väska på Arabiska.

– Vad har du i jantan?
– Hurså?

– Packa jantan så kör vi
– Den e redan packad broder

Japp

[ jahpp ]

{verb}

Att ha sex eller att skada någon. Sägs inte som "jappa", som vissa tror.

– Jag japp mitt ex häromdagen
– Ofta, varför?

– Mannen om du inte slutar jiddra nu kommer ja att japp dig
– Lek inte mangaz, du kommer göra jack

Japp en chåz

[ jahpp en sch-åzz ]

{verb}

Att röka en cigarett med cannabis.

– Jalla ska vi japp en chåz eller?
– Aa, vi går hitåt

Jara

[ djhara ]

{substantiv}

Cigarett.

– Haru en jara bror?
– Aa, varsågod

Jarak

[ djhara ]

{substantiv}

(Förkortas ofta med jarre)

Det manliga könsorganet, penis.

– Jag har fett ont i jaraken
– Du borde gå och kolla upp det

– Varför finns ens sån "förläng jarren nu" reklam?
– Ingen aning, måste ju va nån som går på det

Jet

[ dhjett ]

{adjektiv}

(Byts ofta ut med jettad, jetski eller jet on jet)

Något som är extra bra

– Den här lunchbuffén var jet
– Aa den va jetski

– Din tröja e fan jettad
– Tack min vän, din e också jet on jet

Jipp

[ djhipp ]

{verb}

Att gå ifrån eller lämna en plats.

– Vi jippp till bion nu då
– Yes, låt oss

– Vart e Erik?
– Han jipp för längesen

Jokk

[ j-och ]

{interjektion}

Nej. Uttrycker misstycke över något.

– Dricker du inte mjölk till maten?
– Jokk mannen

– Kyparen kommer säkert snart
– Jokk, han har säkert glömt vår mat

Kabbe

[ kabb-eh ]

{substantiv}

0.25 gram heroin som förvaras i små kapslar.

– Villu ha en kabbe bror?
– Nej tack, jag håller inte på med sånt

Kahba

[ kach-bahh ]

{substantiv}

Hora på Arabiska. Används ofta som svordom.

– Alltid när ja kör onlinespel blir ja kallad kahba
– Inte konstigt, det e för du e en

Kaka

[ kkah-kkaa ]

{verb}

Bajs eller att bajsa.

– Shit det stinker kaka här
– Kolla så du inte trampat i nåt

– Vi möts vid Medis då
– Yes, ja ska ba kaka sen kommer ja

Kalle

[ kall-e ]

{substantiv}

Förkortning av ordet kalashnikov, som är en automatkarbin.

– Bror varför har ryssarna alltid kallar i tv-spel?
– För kallen är ett ryskt vapen din delli

Kanin

[ ka-nin ]

{substantiv}

En miljon kroner.

– Den där Mercedes va fet
– Aa, den kostar nog minst en kanin

Karta

[ kar-ta ]

{substantiv}

Plastförpackningen som piller eller tabletter sitter i.

– Jag åt typ en hel karta Alvedon för månaden
– Rest in peace din njure bror

– Jag tog hit två kartor Imovan från Thailand
– Najs, passa mig en brakamovic

Kasse

[ kass-eh ]

{substantiv}

Ett kilo knark.

– Hörde att Abbe torska med 10 kassar på sig
– Aa, han får nog åka på en lång semester

Kasta

[ kass-ta ]

{verb}

Att sälja eller bli av med något, ofta narkotika.

– Vart ska du nånstans?
– Kommer snart tillbaks, ska ba kasta den här till en shunon

Katastrofski

[ kata-strof-ski ]

{adjektiv}

När något är väldigt katastrofartat.

– Vad tyckte du om filmen?
– Den va katastrofski

– Ja spelade det nya Call Of Duty
– Det e sjukt katastrofski det där spelet

Kattig

[ katt-ig ]

{adjektiv}

Någon eller något som är attraktivt.

– Bakk guzzen i kassan
– Abow vad kattig

– Vad tyckter du om dom här byxorna?
– Dom va kattiga på dig

Keff

[ kehff ]

{adjektiv}

Någoting som är dåligt.

– Min cykel paja igår när ja va ute o cykla
– Knas, fan va kefft

– Ja gillar inte Sopranos helt ärligt
– Du har keff smak

Kelb

[ kehllb ]

{substantiv}

Hund på Arabiska. Används som en grov svordom, eftersom hundar anses vara det smutsigaste djuret.

– Häll käften din kelb
– Säg inte så till mig din idiot

Kerstin

[ Kers-tin ]

{substantiv}

Amfetamin.

– Är du säker på att det här är äbi?
– Det kan va kerstin oxå

Kicka

[ kick-ah ]

{verb}

(Byts ofta ut till kickish)

Röka cannabis.

– Du kickar inte längre eller?
– Nä, ja har slutat

– Vill du kickish en?
– Nej, det är bra tack

Kirigt

[ kir-igt ]

{adjektiv}

(Förkortas ibland med kir)

Dåligt eller av låg kvalitet

– Ska vi gå till den där krogen runt hörnet?
– Neej, den e för kirig

– Haru käkat på det där grekiska stället?
– Aa, det va kir

Klippa

[ klipp-ah ]

{verb}

Att mörda någon eller att införskaffa sig något.

– Hur dog Malcolm X?
– Han blev klippt asså

– Jettade skor
– Tack, klippte dom på Caliroots igår

Knätch

[ knä-tch ]

{substantiv}

En liten bit hasch eller marijuana man snor av en större bit.

– Kan du dela med dig av en knätch?
– Sorry, jag har bara en till mig själv

Kornish

[ qourn-ish ]

{verb}

Att konversera med någon.

– Vad gjorde du igår?
– Inte mycket, va ba ute och kornish med grabbarna

Krydda

[ krydd-a ]

{verb}

Att överdriva.

– Det kom typ 100 stycken polisbilar efter mig
– Mannen, sluta krydda

– Din polare är största kryddaren
– Jag vet, ja har sagt till honom att sluta

La'la

[ la-la ]

{verb}

Kokain, fungerar som en variant på slanget ladd.

– Han där borta verkar tro han är Tony Montana
– Sånt som händer när man drar för mycket la'la

Lallish

[ lall-ish ]

{adjektiv}

Något som är enkelt att utföra.

– Vet du hur man fixar motorn till bilen?
– Ja bror, de lallish

– Lebron får sina dunkningar att se ut som de lallish
– Skoja inte, han e riks tung

Lapp

[ lahpp]

{substantiv}

En LSD-lapp.

– Vet du någon som säljer lappar?
– Nä, tyvärr

Launa

[ lau-nah ]

{adjektiv}

Att något är under kontroll eller lungt.

– Fan, sorry var inte meningen att gå in i dig
– De launa, ingen fara

– Sorry att jag e sen
– De launa

Lax

[ laxx ]

{substantiv}

Ett tusen kronor.

– Vad kosta din nya dator?
– Typ tio lax

– Ibbe e skyldig mig ett par lax
– Bäst att du hämtar dom då

Len

[ lenn ]

{substantiv}

Kompis. Används mycket som utfyllnadsord.

– Ey, va händer len?
– Inte mycket ba chillin

– Fan det va längre att gå än ja minns
– Ja len

Låt oss

[ låt åss ]

{fras}

Används för att förstärka det som tidigare sagts eller för att initiera en handling.

– Låt oss gå på bio ikväll
– Ja, låt oss

Mangaz

[ mann-gazz ]

{verb}

Att bete sig som man vore galen eller tuff.

– Se dig för vart du går bre
– Lek inte mangaz mannen

– Folk som spelar mangaz e alltid största töntarna
– Spikat, dom överkompenserar bara

Mannas

[ mann-ass ]

{verb}

Att göra sig redo för ett slagsmål eller att slåss.

– Galen natt igår
– Hörde att du började mannas men nån klubben

– Shuno började mannas, men backade undan tillslut
– Bättre så än o veva för något onödigt

Mantla

[ mann-tla ]

{verb}

Att dra bak hanen på vapnet så att man är redo för att skjuta.

– Den där snuten mantlade sin gun innan han grep honom
– Sjukt ju, han var ju oväpnad

Minus

[ min-uss ]

{adjektiv}

Någonting som är dåligt eller negativt.

– Den här sängen är fan minus, men utsikten e dunder
– Ja endå hyffsat hotell

Mitchka

[ mitsch-kah ]

{verb}

Att rulla en cigarrett med cannabis.

– Ska vi mitchk en?
– Absolut

– Du får mitchka, jag e sämst
– Inga problem broder

Mizera

[ mizz-eria ]

{adjektiv}

(Förkortas ofta med bara miz)

Att något är så dåligt att det blir miserabelt. Används både för att beskriva kvalitén av ting men även individer.

– Vad tyckte du om boken då?
– Den va mizeria, fattar inte hur du kan gilla den

– Alexandra e helt miz
– Ja vet, hon har helt tappat greppet om sitt liv

Mizkin

[ mizz-kiinn ]

{adjektiv}

Översätts till 'stackare' på Arabiska. Används mest för att beskriva att något är så dåligt att man tycker synd om det.

– Den där musikvideon va mizkin
– Sanning, ja fattar inte ens varför folk gillar den

– Låt shuno va, han e för mizkin
– Det e sant, han kan knappt ro för det

Mucka

[ mucckah ]

{verb}

Att bli frigiven från fängelset.

– Har du hört? Alex har muckat
– Dunder, det va fett längesen ja såg honom

– Vet du när han muckar?
– Tror om ett år, han har suttit halva nu

Musht

[ muscht ]

{adjektiv}

Kund. Används oftast vid knarkfösäljning men går att använda till andra sammanhang.

– Vart ska du?
– Jag ska ba möta en musht, jag kommer snart

– Jag har haft dåligt med musht på senaste
– Pröva göra reklam på Instagram, kanske hjälper

Mushla

[ musch-lah ]

{verb}

Att slå sönder någon.

– Jag kommer mushla dig om du inte slutar va jobbig
– Okej okej, sorry

– Ey va har hänt?
– Jag blev mushlad igår av två stycken

Mäc

[ mm-ä-ck ]

{verb}

Att flirta med någon.

– Den där killen kom fram och mäc på mig förra helgen
– Haha, gick det bra då?

– Jag såg att Josef försökte mäc på din guzz
– Ereså? Jag ska ta ett snack med han då

Nelson

[ Nell-sonn ]

{verb}

Att dela på något. Kommer från ordvitsen Nelson Man-delar.

– Har du en cigg?
– Har bara en men vi kan Nelson

– Ska vi Nelson på popcornet?
– Aa bror, man delar

Nöhh

[ nööhhh ]

{verb}

Röka cannabis.

– Ska vi nöhh?
– Nä, jag har slutat

Oha

[ o-ha ]

{substantiv}

Används när någon uppenbarligen överdriver eller ljuger.

– Jag träffade Justin Bieber igår på ICA
– Oha, ljug inte

– Jag e bara 21 år
– Oha, så varför ser du ut som min farsa då?

Osman

[ oss-mann ]

{substantiv}

Örfil.

– Han snacka för mycket skit, så jag va tvungen att ge han en osman
– Aa jag förstår det, vissa lär sig bara saker den hårda vägen

Pacha

[ pachh-ah ]

{verb}

Onanera. Används ofta när någon är borta och inte hört av sig på länge.

– Vart är han?
– Säkert hemma och pachar

– Vad äre för ljud i luren? Låter som du pachar
– Nä bror, de ba TV:n

Para

[ parr-ah ]

{substantiv}

Pengar.

– Haru para på dig?
– Aa bror

– Hur mycket para fick du för ditt Xbox?
– Typ 2 lax, det va en bra affär

Pička

[ pich-kah ]

{substantiv}

Fitta på bosniska/kroatiska/serbiska. Används som svordom.

– Hörru din pička
– Sluta svär åt mig bre

Racka

[ rack-ah ]

{verb}

Graffitislang som betyder stjäla.

– Vart fick du den där mackan ifrån?
– Jag racka den, vad annars?

– Jag e fett hungrig, ska vi dra o racka eller?
– Aa låt oss, finns en ICA i närheten

Robbish

[ robb-ish ]

{verb}

Att utföra ett rån.

– Vi går och robbish honom på hans kedja
– Nej, det e fett onödigt

Roppar

[ ropp-ar ]

{substantiv}

Drogen Rohypnol.

– Tänkte käka lite roppar ikväll
– Kommer garanterat bli en röjjig kväll då

Röding

[ röd-ing ]

{substantiv}

Femhundrakronor.

– Vad kostade dina hörluar?
– Typ en röding

Samma Ibra

[ Samma Ibra ]

{fras}

När någonting är lika bra som Zlatan Ibrahimovic. Används ofta som svar efter någon sagt 'samma lika'.

– Dina skor e fett kattiga
– Samma lika
– Bror, samma Ibra

Sejtirom

[ säg-ti-råm ]

{verb}

En modifierad version av 'säg till dom'. Används när man tycker någons utalande stämmer och vill förstärka det, speciellt om det handlar om att hen ska informera en trejdepart.

– Jag ska försöka löneförhandla upp 5 tusen
– Sejtirom, de e du värd

– Mitt jobb e för outvecklande, ska säga upp mig
– Sejtirom bror

Sharmota

[ shhar-mott-ah ]

{substantiv}

Hora eller prostituerad på Arabiska. Används mest som en svordom.

– Håll käften din kelb
– Säg inte så din sharmota

– Du beter dig som en sharmota
– Du gör mannen

Shlajf

[ shh-life ]

{substantiv}

Kokain.

– Ska du shlajfa ikväll?
– Nej, jag shlajf inte

Shouf

[ shhouff ]

{verb}

Att titta på något på Arabiska.

– Shouf höger bror
– Aa jag ser

– Vem äre du shouf?
– Shuno där borta vid övergångstället

Shuno

[ sho-nå ]

{pronomen}

(Byts ibland ut till shonne)

Snubbe.

– Hur känner du den där shonnen?
– Gammal kompis

– Ey vilken shuno, aldrig sätt sånna feta skateboardtricks
– Visst, det e helt sjukt

Shurda

[ shurr-dah ]

{pronomen}

Snubbe.

– Bakk shurdan där borta som dansar
– Stabila moves endå

Spik

[ speak ]

{adjektiv}

Att något är lika självklart som att en hammare spikar en spik.

– Ska du med ut ikväll?
– Spikat bror, de kommer bli gähda

– Han kommer spik vilja ta överpris för att laga min cykel
– Det e möjligt, du vet inte tills du frågat

Siktir git

[ sikt-ir-gitt ]

{fras}

Fuck off på Turkiska. Används som förolämpning.

– Siktir git len
– Du kan siktir git bre

Skitz

[ skittz ]

{adjektiv}

Att vara dum eller galen. Kan ibland användas som något positivt, till exempel att något är galet bra.

– Hörde du vad som hände Danne?
– Shuno e skitzad, han har grova problem

– Ey kolla vad skitzade dom hör högtalarna e
– Ouff dom va jet, lyser och grejer

Skurre

[ skurr-eh ]

{substantiv}

Variant på ordet skunk, som är en sort av marijuana.

– Skurre finns
– För hur mycket?

Slice

[ slajjs ]

{verb}

Att ha sex.

– Victoria messa mig nyss och fråga om jag vill slice
– Säg nej bror, det e en dålig idé

Slänga

[ släng-ah ]

{verb}

Att sälja något.

– Jag slängde två mobiler till Ibrahim igår
– För hur mycket?

– Följ med, jag ska slänga min stavmixer till en shuno
– Yes, inga problem bror

Smattra

[ smatt-rah ]

{verb}

(Byts ibland ut till smattrish)

Att ha sex. Används även ibland när någon blivit utklassad eller ägd.

– Det var hon som smattrish mig
– Haha, kan tänka mig

– Dom blev så smattrade igår, vi vann 3 – 0
– Saftig vinst, bra jobbat

Snea

[ sne-ah ]

{verb}

Negativ upplevelse som resulterar i obehag vid intag av alkohol eller narkotika. Används även som ett adjektiv när man blir arg över något.

– Hörde att du snea igår?
– Aa, låg och spydde hela kvällen

– Han bettede sig fett illa, så jag snea på honom
– Förstår det

Stav

[ sta-v ]

{substantiv}

Kokainägg på 10 gram som sväljs och sedan bajsas ut.

– Fatta o behöva skita ut en stav
– Måste va fett skarrigt att putsa rent den

Stora namn

[ stora namn ]

{adjektiv}

Att någon är så pass ökänd på gatan att deras namn i sig väcker respekt. Används ofta ironiskt när någon är väldigt duktig på något.

– Den där shunon e stora namn i basketvärlden
– Hundra procent

– Han leker stora namn fast han e helt okänd
– Aa, det e fett mobbat

Suedi

[ swhey-dih ]

{adjektiv}

Att vara etnisk svensk. Används för att beskriva folks etniska tillhörighet eller beteende.

– Kopplar inte varför vissa har problem med suedis
– Jag håller med, vi e alla människor

– Standard att man får vänta på Johns rum när hans familj äter
– De där e värsta suedi fasonerna

Tabanja

[ taah-bann-djahh ]

{substantiv}

(Förkortas ofta med tabbe)

Handeldvapen.

– Det har blivit fullt med tabbar på gatan på senaste
– Den svenska tullen e ju riks keff, kanske därför

– Hörde att en shuno råna Pressbyrån med tabanja igår
– Aa men han torska hårt

Tagga

[ tagg-ah ]

{verb}

Att gå ifrån eller lämna en plats.

– Måste tagga snart, ska upp tidigt
– Ajt, inga problem

– Varu ute länge igår?
– Nä, jag tagga ganska tidigt

Tamam

[ tamm-amm ]

{adjektiv}

(Förkortas ofta med tamme)

Att något är extra bra.

– Ouff den här lunchen kommer bli tamam
– Spikat bror

– Najs cykel, riktigt tamme
– Tack broder

Tjall

[ tja-ll ]

{verb}

Att stjäla något.

– Vart fick du bilen ifrån?
– Jag tjall den förra veckan

– Den där stora fågeln försöker tjall den lillas mat
– Aa jag ser, det va inte den jag ville mata

Tjo

[ sh-o ]

{adjektiv}

(Byts ibland med tjule-lu'lu)

Ett diskret slang för amfetamin. Ska inte förväxlas med hälsningsfrasen 'sho'.

– Jag tänkte hämta lite tjo ikväll
– Najs, vi kan splitta

– Hur var gårdagen?
– De va najs, men blev lite för mycket tjule-lu'lu

Tjock

[ sh-o ]

{substantiv}

(Sägs eller stavas ibland som cok)

Väldigt mycket av något.

– Hur e din nya lägenhet?
– Den e tjock najs

– De cok bra väder ute
– Aa låt oss tugga lite

Tranquilo

[ sh-o ]

{adjektiv}

Lugn eller lungt. Används ofta ifall något är hektiskt eller när man vill försäkra någon att de inte behöver vara orolig.

– Ey har du ens börjat på din uppsats?
– Jag e redan klar med den, det e tranquilo

– Fuck allt går åt helvete
– Tranquilo, det löser sig bror

Tugga

[ tugg-a ]

{verb}

Att hänga/softa/chilla.

– Det e fett bra väder ute, villu tugga lite?
– Aa visst

– Vad händer bror?
– Ba tuggar

Tuggare

[ tugg-arre]

{substantiv}

En person som hänger mycket ute i orten.

– Det e bara tuggare här
– Säkert för det e hip-hop event bror

– Du ser ut som största tuggaren
– Va precis på gymmet, de därför

Volta

[ vålt-ah ]

{substantiv}

Fängelsestraff.

– De här kommer bli din tredje volta
– Aa jag ska skärpa mig när jag kommer ut

Wallah

[ wahll-ah ]

{fras}

Jag svär vid gud på Arabiska.

– Varför svara du inte på mitt sms?
– Jag såg inte, wallah

– Jag e gravid
– Säg wallah? Driver du

Yani

[ jäni ]

{konjunktion}

Alltså, liksom eller typ.

– Vilken färg är det här?
– Den e blå yani

– Yani låtsas inte som du inte vet vad jag menar
– Jag har faktiskt ingen aning

Zattla

[ zatt-lah ]

{substantiv}

Hasch.

– Vill du ha lite zattla bror?
– Nej, det e bra tack

Zasta

[ zas-tahvah ]

{substantiv}

Förkortning på pistolsorten Zastava.

– Såg du att Abbe la upp en bild med en Zasta på insta?
– Jag svär det e fett delli, han golar ner sig själv

Zinji

[ zinn-djih ]

{substantiv}

En mörkhyad person. Kan uppfattas som en nedvärderande term. Från Arabiska 'zangi/zingi'; ursprungligen menat till Zanzibars inhemska, kom senare att betyda 'svart' på Arabiska.

– Kom så drar vi till Abbe
– Abbe vem? Abbe zinji?

Zutt

[ zuhtt ]

{substantiv}

Hasch.

– Du vett att Elvis Presley lever i Sydamerika?
– Bror, du röker för mycket zutt

– Vad är det med Ibbe?
– Tror han har nån zuttpyskos

Åka på semester

[ åka på semester ]

{verb}

Att åka på ett fängelsestraff.

– Det e synd det som hände Crille
– Aa, han kommer få åka på en lång semester

– Välkommen tillbaka från semestern bror
– Tack min broder

Äkta

[ ähkta ]

{adjektiv}

Någonting som är tufft, ofta på ett väldigt genuint sätt.

– Tror jag tjänat upp mot en miljon det här året
– Shit vad äkta, bra jobbat kompis

Äzi

[ ä-zzi ]

{substantiv}

Marijuana.

– Du vet väll att det va aliens som uppfann Microsoft?
– Bror du röker alldeles för mycket äzi

– E dina ögon röda från äzi eller pollen?
– De pollen bror